Les dockers se sont réunis à Marrakech pour renouveler leur engagement à lutter pour les droits, la sécurité et les normes du travail.
Les six revendications débattues au Congrès de la Fédération internationale des ouvriers du transport (ITF) sont au cœur du travail et de l’engagement de la Section des dockers – voici le grand message qu’ont souhaité faire passer les dockers aujourd’hui au Congrès de l’ITF à Marrakech.
Les défis auxquels sont confrontés les dockers du monde entier trouvent écho dans les 6 revendications de l’ITF : responsabilité, égalité, droits, sécurité, durabilité et avenir du travail – des domaines de travail vitaux et interdépendants pouvant faire une véritable différence pour la vie et les moyens de subsistance des travailleuses et travailleurs des transports.
Le Président de la Section des dockers, Paddy Crumlin, a déclaré : « L’ITF a été créée par les dockers et les gens de mer. Les dockers savent que nous avons toujours été la cible d’attaques. Les employeurs utilisent tout ce qu’ils peuvent pour nous diviser. »
« Chaque docker mérite d'être traité correctement, avec décence et dignité, pour le travail effectué. Nos droits et notre dignité doivent être respectés. Aucun docker ne doit vivre dans la pauvreté ou risquer sa santé et sa vie au travail. »
Les travaux menés par la Section pour concrétiser les six revendications sont souvent interconnectés et portent sur les défis spécifiques auxquels sont confrontés les dockers en matière d’automatisation, de santé et de sécurité au travail, et d’égalité.
Comme c’est le cas pour beaucoup d’autres sections de l’ITF, la revendication de responsabilité dans les chaînes d’approvisionnement – qui consiste à exiger des comptes des entreprises au sommet des chaînes d’approvisionnement pour les atteintes aux droits commises au sein de celles-ci – constitue un domaine de travail transversal, les géants du transport et de la logistique amalgamant de plus en plus leurs chaînes d’approvisionnement et leurs activités à mesure de leurs acquisitions dans différents pans des transports. Et forts de leur longue expérience de solidarité et de lutte sociale partout dans le monde, les dockers sont fin prêts à jouer le rôle vital qui sera le leur ces cinq prochaines années.
« Nous avons adopté un plan quinquennal, mais pour devenir réalité, toutes et tous doivent participer », a déclaré Jessica Isbister, Représentante des femmes de la Section nouvellement élue.
« C’est notre unité et notre solidarité qui nous guideront au cours des cinq prochaines années. Nous savons qu’elles ne seront pas faciles, nous savons que nos combats se complexifient, mais plus nous nous serrons les coudes, mieux nous y parviendrons. »
« Il est vital de donner plus de place aux femmes et aux jeunes. La Section des dockers a d’ailleurs montré l’exemple à ce sujet – nous avons la fierté de compter 40 % de femmes au sein de notre comité sur la santé et la sécurité. »
Avides de profit, les entreprises voient « l’avenir du travail » au travers du prisme de l’automatisation et de la numérisation des ports, sous couvert de « progrès ». Mais dans les faits, comme le révèle le rapport de l’enquête menée par l’ITF en Nouvelle-Zélande, les gains de productivité attendus se révèlent souvent illusoires, et l’emploi et la sécurité au travail sont menacés.
« Les investissements sont de plus en plus conséquents du fait de l’automatisation, et ne seront pas rentabilisés avant 20 ans. C'est donc les conditions de travail qui risquent de trinquer », a déclaré Niek Stam, Premier Vice-président de la Section des dockers nouvellement élu.
« Nous pouvons être contre l’automatisation, mais on doit la comprendre. Qu’est-ce qu’elle signifie pour la productivité ? Les dockers ne vont certainement pas au travail pour s’appauvrir. Qu’est-ce qu’elle signifie pour la sécurité d’emploi ? »
« Il faut comprendre pourquoi l’employeur veut automatiser. Nous sommes toutes et tous régulièrement confrontés à cette démarche... dans les ports allemands, dans le port de Rotterdam, partout dans le monde... Nous en tirons les enseignements et gagnons en puissance. »
La Conférence de la Section des dockers s’inscrit dans un contexte de conflits sociaux déclenchés par la vénalité des employeurs. Citons la grève de l’International Longshoremen Association’s (ILA) contre USMX sur la côte est des États-Unis, la grève du Maritime Union of Australia (MUA) contre Qube Ports partout en Australie, et l’action pour le respect du droit fondamental à la liberté d’association menée par le syndicat turc Liman-İş contre l’employeur du port de Borusan, Borusan Lojistik AS.
« Il faut se battre, être sur les piquets de grève... C’est là que ça se passe », a déclaré Willie Adams, 1er Vice-président sortant de la Section des dockers.
« On va au cœur de l’action, on se tient par les bras entre frères et sœurs, on se regarde droit dans les yeux – et les regards en disent long, on se comprend. L’employeur prend peur quand il nous voit aussi unis. »
« Celles et ceux qui font la force et la puissance de l’ITF sont dans cette salle : les dockers. »
« On est militants, on est forts, on fait les choses à notre manière. On contrôle la chaîne d’approvisionnement. Ensemble, on détient un pouvoir immense, et les employeurs le savent bien. »
Les délégués ont également élu le Comité de la Section des dockers de l’ITF, qui conduira le plan de travail de la Section ces cinq prochaines années. Ce Comité sera dirigé par Paddy Crumlin, réélu Président, aux côtés de Niek Stam en tant que premier Vice-président et Bobby Olvera en tant que second Vice-président.
Hamnarbetarna ska genomdriva ITF:s sex krav
Hamnarbetare sluter upp i Marrakech för att förnya kampen för rättigheter, säkerhet och arbetsnormer.
De sex krav som debatteras vid Internationella Transportarbetarefederationens (ITF) kongress är ITF:s hamnarbetaresektions huvudsakliga arbete och fokus – detta är det centrala budskapet som hamnarbetarna idag enades om och gav vid ITF:s kongress i Marrakech.
Utmaningarna hamnarbetare världen över står inför speglar ITF:s framväxande fokus på ansvar, jämlikhet, rättigheter, säkerhet, hållbarhet och arbetets framtid – vitala och sammanlänkade arbetsområden som kan hjälpa till att åstadkomma verklig förändring i samtliga transportarbetares liv och uppehälle.
Hamnarbetaresektionens ordförande Paddy Crumlin sa: ”Det var hamnarbetare och sjöfolk som grundade ITF. Hamnarbetare vet att vi alltid har varit de som utsatts – de gör allt de kan för att splittra oss.”
”Hamnarbetare förväntar sig den anständighet och värdighet vi förtjänar för det arbete vi utför, vare sig det är våra rättigheter, vår värdighet, att slippa leva i fattigdom, eller att slippa skadas eller dö på jobbet.”
Sektionens fokus på de sex kraven överlappar ofta och inkluderar specifika utmaningar som hamnarbetare står inför gällande automatisering, arbetsmiljö och jämlikhet.
Precis som för många av ITF:s sektioner, är ansvar i leveranskedjan – att hålla företagen högst upp i leveranskedjorna ansvariga för rättighetskränkningar som sker i dessa – ett övergripande arbetsområde då bolagsjättarna inom transport och logistik i allt större utsträckning integrerar sina leveranskedjor och verksamheter i takt med att de anskaffar sig olika transportslag. Och med sin långa historia av solidaritet och kamp överallt i världen är hamnarbetarna stålsatta och redo för den viktiga roll de ska spela under de kommande fem åren.
”Vi har en femårsplan, men vi lyckas inte såvida inte alla hjälper till,” sa sektionens nyligen valda representant för kvinnliga transportarbetare Jessica Isbister.
”Det är vår enighet och vår solidaritet som kommer att leda oss genom de kommande fem åren. Det kommer att bli fem år fyllda av utmaningar, vi vet att våra kamper inte blir lättare, men ju tätare vi håller samman desto bättre tar vi oss igenom det.”
”Det är avgörande att vi främjar kvinnliga och unga arbetare. Hamnarbetaresektionen har varit ledande på det området – vår arbetsmiljökommitté består till 40 % av kvinnor, och det är vi väldigt stolta över.”
”Arbetets framtid”, utifrån ett perspektiv av automatisering och digitalisering i hamnar, målas gång på gång upp av vinsthungriga företag som ”framsteg” – men verkligheten, som ITF:s arbete i Nya Zeeland visar, är att överdrivna påstående om produktivitetsökningar ofta är falska, och därmed riskerar hamnarbetare att förlora sina jobb samtidigt som deras säkerhet på arbetsplatsen äventyras.
”Investeringarna blir större och större på grund av automatisering, och de kommer inte att ge avkastning på 20 år – därför är vi oroliga, för det innebär att arbetsvillkoren kommer att pressas ytterligare”, sa hamnarbetaresektionens nyligen valda förste vice ordförande Niek Stam.
”Vi kan motsätta oss automatisering, men vi måste förstå den. Vad innebär den för produktiviteten? För hamnarbetare går inte till jobbet för att bli fattigare. Vad innebär den för arbetssäkerheten?”
”Man måste veta varför arbetsköparen vill automatisera – och vi har samlat alla våra erfarenheter, i tyska hamnar, i Rotterdams hamn och i andra hamnar världen över så att vi kan bli starkare och klokare.”
Hamnarbetaresektionens konferens hålls mot bakgrund av den kamp mot giriga företag som ITF:s medlemsförbund står inför. Dessa inkluderar International Longshoremen Associations (ILA) strejkåtgärder mot USMX på USA:s östkust, Maritime Union of Australias (MUA) fackliga åtgärder i Australien mot Qube Ports, och den kamp gällande respekt för föreningsfriheten som det turkiska fackförbundet Liman-İş för mot hamnarbetsgivaren Borusan Lojistik AS.
”Genom att ta upp kampen, genom att stå strejkvakt – det är så vi får till förändring,” sa hamnarbetaresektionens avgående förste vice ordförande Willie Adams.
”Man beger sig till händelsernas centrum, krokar arm med sina bröder och systrar och ser varandra i ögonen – då förstår man vad det handlar om. Arbetsköparna blir rädda när de ser oss samlade.”
”Den makt och styrka som utgör ITF:s ryggrad sitter i det här rummet: hamnarbetare.”
”Vi är militanta, starka och vi har en speciell utstrålning. Vi kontrollerar leveranskedjan, vi har enorm makt, och arbetsköparna vet det.”
Ombuden valde även ITF:s hamnarbetaresektions kommitté, som ska föra sektionens arbetsplan framåt under de kommande fem åren. Den kommer att ledas av Paddy Crumlin, som på nytt valdes till ordförande, tillsammans med Niek Stam som förste vice ordförande och Bobby Olvera Jr som andre vice ordförande.
항만노동자들은 ITF의 6가지 요구사항을 전달할 것이다
항만노동자들은 권리, 안전, 노동기준을 위한 투쟁을 재개하기 위해 마라케시에 모일 것이다.
국제운수노동조합연맹(ITF) 총회에서 논의 중인 6가지 요구사항은 ITF 항운분과의 핵심 업무이자 중점 과제이다 - 마라케시 ITF 총회에서 오늘 항운분과가 합의하고 전달할 핵심 메시지이다.
전 세계 항만노동자들이 직면한 도전과제들은 ITF가 새로이 초점을 맞추고 있는, 모든 운수노동자들의 삶과 생계에 실질적인 변화를 일으키는 데 도움이 되는 업무 분야를 연결시키는, 중요한 과제인 - 책임성과 평등, 권리, 안전, 지속 가능성, 노동의 미래를 반영하고 있다.
항만분과 의장, 패디 크럼린(Paddy Crumlin)은, 다음과 같이 말했다: “ITF를 설립한 사람은 항만노동자와 선원들입니다. 항만노동자들은 우리가 항상 당하는 입장이라는 것을 - 그들은 우리를 분열시키기 위해 수단과 방법을 가리지 않는다 – 알고 있습니다.
항만노동자들은 우리의 권리와 존엄성, 가난하게 살지 않는 것, 업무 중 사상자가 되지 않는 것 등 우리가 하는 일에 대해 마땅히 누려야 할 품위와 존엄성을 갖기를 기대합니다.”
항운분과의 6가지 요구사항은 중복되는 경우가 많으며 자동화와 산업보건안전(OSH), 평등 면에서 항만노동자들이 직면한 특정 도전과제를 포함하고 있다.
운송 및 물류 분야의 거대 기업들이 다양한 운송 수단을 인수하면서 공급망과 운영을 점점 더 통합함에 따라, 대다수 ITF 분과들과 마찬가지로, 공급망 책임성 - 공급망의 최상위에 있는 기업에 공급망 내 권리 남용에 대한 책임을 묻는 것 - 은 공통 업무 영역이 되었다. 항만노동자들은 어디서나 오랜 연대와 투쟁의 역사를 갖고 있어, 향후 5년 동안 핵심 역할을 수행할 준비가 되어 있다.
새로 선출된 분과 여성 대표 제시카 이스비스터(Jessica Isbister)는 “5개년 계획이 있지만 모두의 참여 없이는 불가능합니다.”라고 말했다.”
“앞으로의 5년을 이끌어갈 것은 우리의 단합과 연대의 힘입니다. 힘든 5년이 될 것이고, 우리의 투쟁이 점점 쉬워지지는 않을 것이라는 것을 알고 있지만, 우리가 더 강하게 뭉칠수록 더 잘 이겨낼 수 있을 것입니다.”
“여성과 청년 노동자를 승진시키는 것은 매우 중요합니다. 항만분과는 이런 면에서 선도해왔으며, 보건안전위원회의 40%가 여성으로 구성되어 있어 매우 자랑스럽습니다.”
항만의 자동화와 디지털화라는 관점에서 볼 때, '노동의 미래'는 이윤을 추구하는 기업들에 의해 '진보'로 포장되지만,뉴질랜드에서 ITF의 업무가 보여주듯, 생산성 향상이라는 부풀려진 주장은 종종 거짓일 수 있으며, 그 결과 항만노동자 일자리가 위태로워지고 작업 안전성이 위협받는 것이 현실이다.
“자동화로 인해 투자는 점점 더 커지고 있고, 20년 동안은 수익이 없을 것입니다 – 이는 노동조건에 대한 압박이 더 커질 것임을 의미하기 때문에 걱정입니다.”라고 새로 선출된 항만분과 제1 부의장 닉 스탐(Niek Stam)은 말했다.
“우리는 자동화를 반대할 수 있지만 이해하기는 해야 합니다. 자동화는 생산성에 관하여 어떤 의미가 있습니까? 항만노동자들이 일하러 가지 못해서 더 가난해지기 때문입니다. 자동화는 일자리 안정에 어떤 의미가 있습니까?”
“여러분은 사용주가 왜 자동화를 원하는지 알아야 합니다 - 그리고 우리는 독일의 항구들, 로테르담 항구, 전 세계 다른 항구에서 쌓은 우리의 모든 경험을 바탕으로 더 강하고 현명해질 수 있습니다.”
항운분과 회의는 ITF 가맹조직들이 직면한 기업 이윤 추구에 대한 지속적인 투쟁을 배경으로 한다. 여기에는 미국 동부 해안의 USMX를 상대로 한 국제항만노동조합협회(ILA)의 파업과, 호주 전역의 호주해운노동조합(MUA)의 큐브 항구를 상대로 벌이는 노동 쟁의, 보루산(Borusan) 항구 사용주인 보루산 로지스틱(Borusan Lojistik) AS를 상대로 튀르키에 노조 리만 이스(Liman-İş)가 진행 중인 결사의 자유라는 기본권 존중을 위한 투쟁 등이 있다.
“쟁의에 참여하고 시위피켓을 들고 서는 것, 그것이 바로 그런 일이 일어나는 곳입니다."라고 퇴임하는 항만분과 제1 부의장 윌리 아담스(Willie Adams)는 말했다.
“시작점에 가서 형제자매와 팔짱을 끼고 – 형제와 형제, 자매와 자매가 – 서로 눈을 마주보세요 - 무엇에 관한 것인지 전부 알게 될 것입니다. 사용주들은 우리가 함께 있는 모습을 보면 겁을 먹습니다.”
“ITF의 근간이 되는 힘과 저력은 바로 이 방에 있는 항만노동자들입니다.”
“우리는 전투적이고 강하며, 서로 다른 유형의 호기를 가지고 있습니다. 우리는 공급망을 통제하며, 엄청난 힘을 보유하고 있으며 우리의 사용주는 이걸 알고 있습니다.”
또한 대의원은 향후 5년 동안 항운분과의 업무 계획을 추진할 ITF 항운분과 위원회를 선출했다. 항운분과 위원회는 의장으로 재선출된 패디 크럼린(Paddy Crumlin)과 함께 닉 스탐(Niek Stam) 제1 부의장, 바비 올베라 주니어(Bobby Olvera Jr) 제2 부의장이 함께 이끌어나갈 것입니다.
